Svenska helgondagar

Före reformationen (på den katolska tiden) firades i Sverige
en rad lokala helgondagar (festdagar), som varierade i olika
landsändar (från stift till stift). Drygt 50 svenska och nordiska
helgon har firats, men de var inte godkända av påven och katolska
kyrkan. Sveriges enda riktiga helgon är Den heliga Birgitta.

Det var oftast helgonets dödsdag som högtidlighölls. Den firades
med en mässa i kyrkan. Kyrkan hade samlat årets festdagar i en
helgonkalender. På många platser blev festdagen också marknadsdag.
Än idag hålls flera stora marknader och mässor på de gamla
helgondagarna. Helgondagarna fungerade ofta som märkesdagar.

Här följer några få exempel:

Hindersmäss firades den 19 januari. Henrik var engelsk missionär,
som verkade en kort tid i Finland i samband med S:t Eriks korståg.
Henrik blev mördad. S:t Henrik blev Finlands skyddshelgon och
hans reliker finns i Åbo domkyrka. Hindersmässan är en marknad
som hölls i Örebro den 21 januari, senare flyttad till den 26 januari.

Disadagen är den 3 februari. Diserna var kvinnliga gudaväsen i den
fornordiska religionen. De hyllades vid s k "disablot" vid
vårdagjämningen. I kristen tid flyttades festen till kyndelsmässodagen.
En annan förklaring är denna: Disa var en forntida flicka från Venngarn
i Uppland. Hon räddade landet från hungersnöd och förhindrade
onödiga människooffer. Ej helgon. Distingsmarknaden är en stor och
viktig vintermarknad i Uppsala (officiellt avskaffad 1895 men
fortfarande mycket levande).

Siffersmässa firas den 15 februari. S:t Sigfrid var enligt legenden
engelsk missionär. Han kom till Sverige på Olof Skötkonungs begäran.
Han döpte kungen i Husaby källa och lät uppföra en kyrka i Växjö.
Stormarknad i Växjö.

Ersmäss firas den 18 maj. Se S:t Erik

Eskil var en missionär (och biskop) från England. Han verkade i
Sörmland där han blev martyr på 1000-talet. S:t Eskils reliker
förvaras i Eskilstuna. Han firas den 12 juni.

Botvidsmäss firas den 28 juli. Södertörns missionär Botvid led
matyrdöden 1120. Han var från Sörmland men utbildad i England.
S:t Botvid har gett namn till Botkyrka och finns med i kommunens
vapen.

Elin av Skövde var enligt legenden en god mor med många barn.
Hon dödades som blodshämnd i början av 1100-talet och det
skedde under vid hennes grav. S:ta Elin firas den 30 juli.

Katarina av Vadstena (1331-1381) var dotter till den heliga
Birgitta. Katarina föjde med till Rom. Hon förde hem Birgittas
kvarlevor till Sverige 1374. Katarina blev föreståndarinna för
Vadstena kloster. Efter sin död betraktades hon som helgon.
Men hon han inte bli saligförklarad före reformationen och
därför inte heller helgonförklarad. S:ta Katarinas reliker lades
i skrin 1489 i Vadstena klosterkyrka och hon firas den 2 augusti.

Ingrid av Skänninge var av östgötsk stormanssläkt. Hon grundade
ett dominikanerkloster i Skänninge och blev priorinna där.
Hon besökte Rom flera gånger och vallfärdade till Jerusalem.
Hon dog 1282 och skrinlades 1507. S:ta Ingrid firas den 9 oktober.

Magnhild av Fulltofta, Skåne, firades den 18 november

Drottning Ragnhild av Tälje var gift med Kung Inge den yngre på
1100-talet. Hon vallfärdade till Rom och Jerusalem. S:ta Ragnhild
är Södertäljes skyddshelgon.

Utländska helgon utan riktig anknytning till Sverige

Knutsmässa firades den 13 januari till minne av den danske kungen
Knud som dödades 1086. Traditionen säger att "Tjugondag Knut
dansas julen ut".

Valentins dag firas den 14 februari. Valentin var en präst i Rom,
som blev martyr på 300-talet. Festdagen firas numera som
Alla hjärtans dag och är inlånad från engelskspråkiga länder.
Då ska man uppvakta den man tycker om. Den infördes av handeln
(varuhus och affärer).

Gregorsmäss ("Grelsmässa") firades ursprungligen den 12 mars
(numera den 13:e) till minne av påven Gregorius den store
(han som fått ge namn till den gregorianska musiken) och en rad
andra påvar. Vårens och ljusets ankomst (man slapp tända ljus
inomhus på dagarna).

Gertrudsmäss firas till minne av en furstedotter och abbedissa
i Brabant, Belgien. S:ta Gertrud har gett namn till Tyska kyrkan
i Stockholm. Denna dag skulle man göra väderobservationer,
i Skåne var det fårens betessläppningsdag.

Bengtsmäss firades till minne av Benedictus av Nurcia, som var
benedektinerordens grundare. Redan som liten var han from.
Som tonåring rymde han ut i vildmarken och stred mot djävulen
bl a genom att rulla sig i tistlar och brännässlor. S:t Benedictus
dag samman faller med vårdagjämningen enligt "nya stilen".

S:t Georg (i Sverige kallad S:t Göran eller S:t Örjan) led
martyrdöden 23 april 295. S:t Örjan är skyddspatron för
scouterna och fäktare och ryttare. S:t Göran och draken finns
avbildade om skulpturer på många ställen i Sverige. I Stockholm
bl a i Storkyrkan, på Köpmannabrinken och Stadshuset,
S:t Örjanslåten spelas av klockspelet i Stadshusets torn varje
dag kl 12.00 året runt. S:t Görans sjukhus.

Olsmäss firas den 29 juli. Den norske kungen Olov blev avsatt
och reste till Rysland. På väg tillbaks för att återta makten kom
han via Gotland till norrlandskusten och samlade trupper på väg
mot Nidaros. Han stupade vid Stiklasted 1030. Olov den helige
var Nordens mest kända helgon på medeltiden. Pilgrimer från norra
Europa vallfärdade till hans skrin i Nidarosdomen (domkyrkan i
Trondheim). Norges nationalhelgon. Flera svenska kyrkor har
vigts åt S:t Olov.

Larsmäss firas den 10 augusti. S:t Laurentius var martyr i Rom
(skyddspatron bl a för de fattiga och brandsoldater).

Märkesdag: Enligt gamla stilen (motsvarar ungefär 23/8) skulle
slåttern vara avslutad. Då skulle man så råg ("larsmässoråg").

S:a Lucia var en flicka från Syrakusa på Sicilien, som led
martyrdöden 304. Katolskt helgon som ansågs kunna bota
ögonsjukdomar och är ögonläkarnas och optikernas skyddspatronessa.
Vår svenska Luciatradition har mycket litet med det sicilianska
helgonet att göra.

Mårtensmäss firas den 11 november. Martinus var biskop av Tours
och blev frankers och skåningars skyddspatron (men ockkså tiggares
och nykteristernas). Han försökte slippa bli biskop och gömde sig i
ett gåsstall. Gässen avslöjade honom kacklande.

Mårten gås firades från början i Skåne men har nu spritt sig i landet.
På Mårtensafton serveras gås och svartsoppa.

Andersmäss, den 30 november, var aposteln S:t Andreas dag.
Märkesdag då man skulle iakttaga vädret.
"Om Anders slaskar, braskar julen" eller
"Om Anders braskar, slaskar julen"

(braska = vara frost, minusgrader)

Tomasmäss firades den 21 december lärjungen S:t Tomas som enligt
legenden döpte de tre vise männen och var missionär i Indien.
I julförberedelserna skulle man avsmaka julölet denna dag.

 

sweden.jpg (917 bytes) iceland.jpg (867 bytes) spain.jpg (859 bytes)

© 1998, 1999 Hans Törnsäter, Örjan Hanson, Stefan Lagraeus
Sidan uppdaterades den 06 april 1999 22:28