Kyrkoåret

[ Hem ] [ Alviksskolan ] [ Sök i databasen ] [ Innehållsförteckning ] [ E-postlista ]

Kyrkan har inte samma indelning av året som samhället. Kyrkoåret
börjar med den 1 Advent och slutar med Domsöndagen. Många av
de kyrkliga traditionerna är mycket gamla och är kvar från den
katolska tiden. Vid reformationen då Sveriges kyrka blev luthersk
avskaffades de flesta gamla helgondagarna, fastlagen och fastan
(läs i en uppslagsbok om Marthin Luther och Olaus Petri). Men ännu
flera hundra år senare lever en hel del seder och bruk kvar i
kyrkoåret och en del traditioner är på väg tillbaka. Det folkliga året
(folkets traditioner) har bevarat ännu mer.

Andra länders kyrkor gör inte alltid på samma sätt som den svenska
kyrkan. Den katolska kyrkan har t ex många helgondagar kvar.
Här tas bara upp de mest kända dagarna och högtiderna under
det svenska kyrkoåret. Stora kyrkliga högtider firas med afton
dagen före och annandag dagen efter.

Det kyrkliga året kan delas in i tre delar (se bilden nedan och
jämför med en vanlig almanacka):

Julkretsen börjar med adventstiden, som är julens förberedelsetid
(fyra adventssöndagar). 1 advent är kyrkoårets första dag och en
stor kyrkogångsdag.

Lucia har ingen kyrklig tradition men får vara med vid körernas
adventskonserter och luciatåg på pensionärshem och sjukhus.

Julen börjar med julafton dagen före juldagen.

Juldagen firas till minne av Jesu födelse. Julens viktigaste
gudstjänster är julbönen, julnattsmässan och julottan. Annandag jul
är den helige Stefanos dag (den förste kristna martyren).

Menlösa barns dag den 28 december (Söndagen efter jul tar upp
barnens mänskliga rättigheter)

Nyårsafton håller man nyårsbön i kyrkorna

Nyårsdagen är böndag för fred i världen

Trettondagsafton

Trettondedag jul, Heliga tre konungars dag, Världsmissionens dag

Tjugondag Knut avslutar julen.

Jungfru Marie kyrkogångsdag eller Kyndelsmässodagen firades
ursprungligen den 2 februari, numera firas den i kyrkan på söndagen
efter den 2 februari (sällan före).

Påskkretsen börjar med en söndag som kallas Septuagesima
(den "sjuttionde dagen" före påsk) och avslutas på pingstdagen.

Fastlagssöndagen inleder fastlagen och infaller på en söndag som
heter Quinquagesima, (den "femtionde dagen" före påsk)

Askonsdagen inleder fastetiden.

Jungfru Marie bebådelsedag eller Vårfrudagen firas söndagen
närmast den 25 mars

Palmsöndagen inleder stilla veckan (t o m långfredagen).

Dymmelonsdagen

Skärtorsdagen

Långfredagen

Påskafton

Påskdagen

Annandag påsk

Kristi himmelfärdsdag infaller alltid på torsdagen 6 veckor
(40 dagar) efter påsk

Pingstafton

Pingstdagen infaller 7 veckor (50 dagar) efter påsk

Annandag pingst

Trefaldighetstiden inleds med Heliga trefaldighetsdag,
Missionsdagen.

Den helige Johannes döparens dag eller Midsommardagen
(Världsnaturens dag, tema: Vårt ansvar för skapelsen)

Apostladagen (Femte söndagen efter trefaldighet)

Kristi förklarings dag (Sjunde söndagen efter trefaldighet)

Diakonins dag (Trettonde söndagen efter trefaldighet)

Den Helige Mikaels dag (firades förr den 29 september, nu
alltid på en söndag)

Tacksägelsedagen

Allhelgonadagen avskaffades 1772 men står fortfarande på den
1 november i almanackan.

Alla helgons dag återinfördes som helgdag 1954 och firas på
lördag i anslutning till den 1 november.

Alla själars dag firades förr den 2 november och avskaffades
vid reformationen.

Domsöndagen är kyrkoårets sista söndag